…med Malin Ragnegård, förbundsordförande för Kommunal

1. Nästan fyra av tio elevstödjare uppger att bemanningen är så låg att elevernas trygghet riskeras minst en gång i veckan. Vad får den här situationen för konsekvenser för personalens arbetsvardag – och för eleverna?

– Det är en arbetsmiljöfråga för personalen och en rättighetsfråga för eleverna – och de hänger ihop. För personalen betyder den låga bemanningen att man ständigt arbetar i beredskapsläge. Personalen hinner inte ta sina pauser, de tvingas prioritera bort det förebyggande arbetet och tvingas i stället springa mellan bränder som ska släckas.

– Det sliter, och det syns i sjukskrivningstalen. För eleverna innebär det att den vuxne som skulle finnas nära, se dem och fånga upp dem tidigt, inte finns där. Extra stöd uteblir, otryggheten växer, och de elever som behöver mest får minst.

– Vi kan inte prata om likvärdig skola samtidigt som vi accepterar att personalen själv säger att bemanningen riskerar elevernas trygghet varje vecka. Det behövs nationella krav på personaltäthet och gruppstorlek och en robust finansiering som skapar långsiktighet.

2. Fler än var femte elevstödjare utsätts för hot eller våld minst en gång i veckan. Vad behöver förändras för att personalen ska kunna känna sig trygg på jobbet?

– Ingen ska behöva gå till jobbet och räkna med att bli hotad eller slagen. Att var femte elevstödjare utsätts varje vecka är inte en ”del av jobbet” – det är ett systemfel.

– Det behöver förändras på flera nivåer samtidigt. En nollvision mot hot och våld i skolan, som är systematisk och omfattar hela kedjan från regering och myndigheter till huvudmän och varje enskild arbetsplats. Skärpt straffansvar och tydligare sanktioner för arbetsgivare som brister i sitt arbetsmiljöansvar – ansvaret ska ligga på arbetsgivaren, aldrig på den utsatta.

– Och tillräcklig bemanning: minskar arbetsgivaren personalstyrkan ökar risken för hot och våld, det är väl belagt. Ytterst handlar det om att skolan ska vara en fredad zon, för både elever och medlemmarna i Kommunal.

3. Kommunal vill bland annat införa en gemensam yrkestitel, tydligare uppdrag och nationella kompetenskrav för elevstödjare. Vilken förändring tror du skulle göra störst skillnad för yrkesgruppen, både på kort och lång sikt?

– Det går inte att peka ut en del utan det krävs flera saker för att stärka yrkesgruppen både på kort och lång sikt. Att yrket blir tydligt och uppvärderat med nationella kompetenskrav är avgörande och då är en gemensam yrkestitel en viktig del i det arbetet.