…med Sven-Olov Daunfeldt, chefsekonom på Svenskt Näringsliv
Ett slopat karensavdrag kan öka arbetsgivarnas kostnader med upp till 42 miljarder kronor om året, enligt Svenskt Näringslivs beräkningar. Men konsekvenserna riskerar att bli större än så. Ökad arbetsbelastning, svårare bemanning och en försämrad arbetsmiljö är några av farhågorna.
Johan Svedberg
-11 november, 2026
Varför väcker förslaget om slopad karensdag så stor oro bland arbetsgivarna?
– Arbetsgivarna tar redan i dag ett stort ansvar för sjukfrånvaron och betalar sjuklön 13 av 14 dagar de första två veckorna. Slopas karensavdraget ökar både sjuklönekostnaderna och risken för mer korttidssjukfrånvaro, där är forskningen väldigt tydlig. Våra beräkningar visar att merkostnaden för arbetsgivarna kan uppgå till mellan 21 och 42 miljarder kronor per år.
Vilka konsekvenser kan det få för bemanningen och arbetsmiljön?
– När korttidssjukfrånvaron ökar måste arbetet fortfarande utföras. Det innebär att kollegorna får en större arbetsbörda eller att företagen måste ta in vikarier och betala övertid. Det riskerar att leda till ökad stress, högre kostnader och en försämrad arbetsmiljö för dem som är på jobbet.
Varför riskerar just småföretagen att drabbas särskilt hårt?
– I ett litet företag märks varje sjukfrånvarodag direkt, både i ekonomin och i bemanningen. Ofta får företagaren själv rycka in och täcka upp, samtidigt som sjuklönen ska betalas. De ökade och oförutsägbara kostnaderna blir därför särskilt kännbara, vilket också riskerar att göra småföretagen mer försiktiga med att anställa.
Publicerad 11 november, 2026
