När vårdpersonal tvingas gå emot sina värderingar – forskare undersöker moralisk skada

Att behöva fatta beslut som går emot den egna övertygelsen är en verklighet som många inom vården kan ställas inför. Det kan handla om att inte kunna ge en patient den behandling man anser nödvändig, att bevittna en vårdskada eller att uppleva att arbetsgivaren inte ger tillräckliga förutsättningar för att utföra arbetet på ett säkert sätt.

Sådana erfarenheter kan skapa starka känslor av skuld, skam och frustration. Om påfrestningen blir långvarig eller särskilt intensiv kan den utvecklas till det som forskare kallar moralisk skada, eller moral injury.

– Vårdpersonal har ett moraliskt laddat yrke och ett yrkesetiskt ansvar att göra det ”rätta” för patienten och säkerställa hög patientsäkerhet.

Det säger Anna Hjalmarsson, postdoktor i sociologi vid Umeå universitet. Hon har tidigare arbetat som specialistsjuksköterska inom operationssjukvård och forskar nu om hur moraliskt svåra situationer påverkar vårdpersonalens psykiska hälsa.

Moralisk skada skiljer sig från den moraliska stress som kan uppstå i enskilda arbetssituationer. Medan stressen kan vara övergående handlar moralisk skada om mer djupgående och långvariga konsekvenser, där den drabbade kan uppleva att ha svikit både sig själv och andra.

585 medarbetare deltog i studien

Begreppet moralisk skada har sitt ursprung i forskning om militär personal och krigsveteraner. Under covid-19-pandemin ökade intresset för hur liknande erfarenheter kan påverka vårdpersonal som tvingas göra svåra etiska avvägningar.

Nu har forskare vid Umeå universitet, tillsammans med internationella kollegor, för första gången utvärderat ett mätinstrument för moralisk skada inom svensk sjukhusvård.

Studien omfattar 585 personer som arbetar med patientvård på svenska sjukhus. Under 2026 fick deltagarna besvara en digital enkät med frågor om bland annat moralisk skada, depression, ångest och utbrändhet.

Syftet var att undersöka hur väl ett befintligt amerikanskt mätinstrument fungerar i en svensk vårdmiljö.

Sex frågor fungerade bättre än tio

Det ursprungliga amerikanska instrumentet innehåller tio frågor. När forskarna analyserade svaren från den svenska vårdpersonalen visade det sig att en kortare version med sex frågor fungerade bättre.

Två av frågorna som togs bort handlade om religion och tro. De övriga berörde upplevelser av svek från kollegor och möjligheten att förlåta sig själv.

En möjlig förklaring är kulturella skillnader mellan Sverige och USA, även om forskarna betonar att det kan finnas andra orsaker.

– Det är viktigt att mätinstrument anpassas till det kulturella kontext de ska användas i, säger Anna Hjalmarsson.

Hon förklarar att frågor om religion och existentiella övertygelser kan uppfattas på olika sätt beroende på kulturellt sammanhang.

– I en svensk kontext kommer den existentiella dimensionen av livet till uttryck på ett annat sätt, varför denna typ av amerikanska frågor har mindre relevans här och inte blir meningsfulla att mäta.

Den svenska versionens sex frågor fokuserar på två huvudsakliga områden: skuld och skam samt tillit och mening i arbetet.

Frågorna handlar bland annat om upplevelser av att inte ha kunnat hjälpa en patient, att ha agerat i strid med sina värderingar och hur sådana erfarenheter påverkar synen på arbetet och kollegorna.

Samband med depression och utbrändhet

Resultaten visar att de deltagare som rapporterade fler symtom på moralisk skada också oftare uppgav symtom på depression, ångest och utbrändhet.

Forskarna betonar att studien inte kan visa att moralisk skada orsakar den psykiska ohälsan. Däremot ger sambanden stöd för att mätinstrumentet fångar relevanta aspekter av moralisk skada.

Att det nu finns en vetenskapligt utvärderad svensk version kan göra det lättare att undersöka hur vanligt fenomenet är och vilka personalgrupper som är särskilt utsatta.

– Det ger oss möjlighet att bedöma den moraliska dimensionen i olika vårdkontexter och identifiera personalgrupper med hög risk att utveckla moralisk skada, säger Anna Hjalmarsson.

Kunskapen kan också användas för att undersöka vilka organisatoriska förhållanden som bidrar till att medarbetare hamnar i moraliskt svåra situationer.

– Genom att identifiera utsatta personalgrupper kan man också lättare identifiera aspekter i arbetsmiljön som bidrar till moralisk stress med psykisk ohälsa till följd.

Fortsätter undersöka vårdpersonalens erfarenheter

Anna Hjalmarsson ingår även i ett internationellt forskningsprojekt tillsammans med kollegor från Nederländerna och Brasilien.

Projektet fokuserar på moralisk skada hos vårdpersonal i samband med de åtgärder som vidtogs under covid-19-pandemin.

Forskarna analyserar nu intervjuer för att få en djupare förståelse för vilka situationer som skapade moraliska konflikter, vilka känslor som dröjde sig kvar och hur medarbetarna påverkades.

– Genom en sådan analys kan vi bättre förstå vad som kan orsaka moralisk skada hos vårdpersonal i en pandemikontext, hur det uttrycks och vilka konsekvenser det får, säger Anna Hjalmarsson.

Den svenska versionen av mätinstrumentet har hittills visat tillfredsställande resultat, men behöver enligt forskarna prövas ytterligare i andra grupper av vårdpersonal.

Studien har genomförts av Anna Hjalmarsson och Jan Grimell vid Umeå universitet tillsammans med internationella forskarkollegor och publicerats i den vetenskapliga tidskriften Frontiers in Psychology.