Här är yrkena med högst sjukfrånvaro – arbetsmiljön pekas ut som viktig faktor

Risken att bli sjukskriven skiljer sig kraftigt mellan olika yrkesgrupper. Det framgår av statistik från Försäkringskassan som visar hur många sjukfall som påbörjas inom olika delar av arbetsmarknaden.

Bland yrkena med högst sjukfrånvaro finns undersköterskor, tidningsbud, vaktmästare och tandhygienister.

På branschnivå är sjukskrivningstalen högst inom skola, vård och omsorg. Även inom bland annat djurvård, socialtjänst, tillverkning och transport finns yrkesgrupper med många sjukfall.

I flera av dessa yrken påbörjas fler än 100 sjukfall som varar längre än 14 dagar per 1 000 yrkesverksamma varje år.

Försäkringskassan tar årligen emot omkring 600 000 nya ansökningar om sjukpenning.

Arbetsmiljön påverkar sjukfrånvaron

Enligt Försäkringskassan är arbetsmiljön en central förklaring till att sjukskrivningstalen varierar mellan olika yrken.

Det handlar både om de krav som ställs på medarbetarna och vilka resurser och förutsättningar de har för att utföra sitt arbete.

– Arbetsmiljö är det enskilt viktigaste faktorn som påverkar sjukskrivningar på sammantagen nivå även om det för enskilda såklart kan finnas privata omständigheter som påverkar. Inom vissa enklare serviceyrken arbetar också många personer som har svårare att hävda sig på arbetsmarknaden, vilket tillsammans med utmaningar inom arbetsmiljön ger högre sjukfrånvaro, säger Peter Abrahamsson, analytiker på Försäkringskassan.

Statistiken visar också att det finns stora skillnader mellan yrkesgrupper när det gäller hur vanligt det är med längre sjukskrivningar.

Militärer och höga chefer har lägst sjukfrånvaro

I andra änden av statistiken finns militärer, politiker och höga chefer. Det är de yrkesgrupper där sjukskrivningar som leder till sjukpenning är minst vanliga.

Skillnaderna behöver enligt Försäkringskassan förstås mot bakgrund av både arbetsmiljö och andra förutsättningar som påverkar människors möjligheter att arbeta.

Samtidigt visar statistiken att psykiatriska diagnoser står för den största andelen av de pågående sjukfallen i Sverige. Många av dessa sjukskrivningar är stressrelaterade.

Sjukskrivningar som beror på fysiska risker i arbetsmiljön har däremot minskat under lång tid.

Balansen mellan krav och resurser är viktig

När det gäller stressrelaterad sjukfrånvaro lyfter Försäkringskassan särskilt fram relationen mellan de krav som ställs på medarbetarna och de resurser de har tillgång till.

Höga förväntningar behöver motsvaras av tillräckligt stöd, handlingsutrymme och möjligheter att påverka arbetssituationen.

– När det gäller stressrelaterade sjukskrivningar så visar forskning att relationen mellan å ena sidan krav och prestation och å andra sidan belöning, mandat och resurser är väldigt viktigt. Att det finns en balans mellan vad man förväntas prestera på jobbet och de förutsättningar man har, säger Peter Abrahamsson.

Statistiken omfattar längre sjukfall

Försäkringskassans sammanställning gäller sjukfall som varar längre än 14 dagar, det vill säga sådana där den anställde kan ansöka om sjukpenning efter arbetsgivarens sjuklöneperiod.

Kortare sjukfrånvaro ingår därför inte i statistiken.

Det innebär att resultaten framför allt visar skillnader i längre sjukskrivningar mellan olika yrken, inte hur ofta medarbetare är hemma från arbetet vid exempelvis kortvariga infektioner.

I den publicerade statistiken finns även uppgifter om vilka diagnoser som ligger bakom sjukskrivningarna.