Fyra av tio elevstödjare varnar för låg bemanning – var femte utsätts för hot eller våld

Elevassistenter och annan elevstödjande personal spelar en viktig roll i skolans vardag. De hjälper elever, förebygger konflikter och bidrar till att skapa trygghet i klassrum och på raster.

Men många upplever att förutsättningarna för att utföra arbetet inte räcker till.

Det visar Kommunals nya rapport Trygghetsskaparna, som bland annat bygger på en medlemsundersökning med 5 855 personer som arbetar inom verksamheter som omfattas av skollagen.

Nästan fyra av tio elevstödjare uppger att bemanningen på arbetsplatsen är så låg att den innebär risker för elevernas trygghet och säkerhet minst en gång i veckan.

– Skolan kan inte skapa trygghet för eleverna samtidigt som de vuxna som ska förebygga konflikter och fånga upp elever inte räcker till. Skolan ska vara en trygg plats för alla barn. Då måste det också finnas tillräckligt många vuxna på plats, säger Malin Ragnegård, förbundsordförande för Kommunal.

Var femte utsätts regelbundet för hot eller våld

Rapporten pekar också på stora arbetsmiljöproblem för personalen.

Fler än var femte elevstödjare uppger att de utsätts för hot eller våld dagligen eller varje vecka.

Enligt Kommunal hänger problemen samman med underbemanning, hög arbetsbelastning och bristande möjligheter att förebygga och hantera konflikter.

– Att fler än var femte elevstödjare utsätts för hot eller våld varje vecka är ett underbetyg för arbetsmiljöarbetet i skolan. Den här utvecklingen får inte normaliseras. Hot och våld ska förebyggas, inte accepteras, säger Malin Ragnegård.

Otydliga roller och växande ansvar

Samtidigt som elevstödjande personal förväntas ta ett allt större ansvar för skolans sociala uppdrag är arbetsuppgifterna ofta otydligt definierade, enligt rapporten.

Kommunal beskriver en situation där personalen riskerar att användas som en flexibel resurs för att täcka upp där behoven för tillfället är störst, snarare än att få arbeta utifrån ett tydligt och långsiktigt uppdrag.

Fackförbundet anser att problemen är en följd av många års underfinansiering av skolan och efterlyser förändringar som stärker både yrkesgruppen och elevernas trygghet.

Vill införa gemensam yrkestitel och nationella krav

Mot bakgrund av rapportens resultat presenterar Kommunal flera krav på förändringar.

Bland annat vill förbundet införa den gemensamma yrkestiteln elevstödjare, med ett reglerat uppdrag och nationella utbildnings- och kompetenskrav. Ett särskilt utbildningslyft ska stärka yrkesgruppens kompetens.

Kommunal vill också se nationella regler för personaltäthet och gruppstorlekar i fritidshemmen samt en nollvision mot hot och våld i skolan.

Förbundet efterlyser dessutom en mer långsiktig finansiering genom höjda och indexerade statsbidrag och ett reformerat skolpengssystem.

Rapporten Trygghetsskaparna bygger huvudsakligen på Kommunals medlemsundersökning, kompletterad med statistik från SCB och Skolverket.