Stort behov av flygteknisk personal – brist på utbildning hotar hela branschen

Hela 73 procent av företagen som svarat i rapporten uppger att det finns ett underskott av flygteknisk personal, samtidigt som 70 procent planerar att rekrytera inom de kommande tre åren. Den främsta orsaken är att många erfarna tekniker lämnade branschen under pandemin – och att vägen till full behörighet är lång.

För att arbeta som certifierad tekniker krävs både teoretisk och praktisk utbildning samt flera års erfarenhet från en flygteknisk verkstad.

– Det är bara certifierade flygtekniker som får godkänna arbeten och skriva under på att en flygmaskin får lyfta. Kompetensbehovet är med andra ord ingen quick fix, konstaterar Åsa Backman.

Plåtkompetens påväg att försvinna

Den största bristen gäller plåt- och strukturkompetens, där 84 procent av företagen uppger att det råder ett stort underskott. Kompetensen finns fortfarande i Sverige, men eftersom allt färre verkstäder utför de stora plåtarbetena och ingen utbildning längre erbjuds, riskerar kunskapen att gå förlorad på sikt.

– Många av de större plåt- och strukturjobben som tidigare gjordes i Sverige görs numera utomlands, vilket gör att kompetensen tunnas ut här hemma, säger Knut Lövgren, stationschef på Norwegian Tekniska vid Arlanda flygplats.

Enligt Åsa Backman ligger utmaningen inte i brist på intresse – utan i brist på utbildning.

– Vi fyller faktiskt alla utbildningsplatser som finns i dag, så intresset är inte problemet. Utmaningen är snarare att vi helt saknar en utbildning inom plåt och struktur i Sverige. Tidigare kunde nya medarbetare lära sig yrket genom att gå bredvid erfarna kollegor, men det blir allt svårare när den generationen går i pension, säger hon.

Elkompetens – en växande utmaning

Även bristen på el- och avioniktekniker växer snabbt. 71 procent av företagen uppger att de har svårt att rekrytera personal med rätt elbehörighet.

– När det gäller el- och avioniktekniker finns utbildningen, men den är en så kallad kombinationsutbildning där man läser både mot ren flygtekniker och mot el- och avionik. Efter utbildningen väljer dock de flesta av eleverna att söka sig mot ren flygtekniker, det gör att vi tappar viktig kompetens inom ett område som bara kommer att växa, säger Åsa Backman.

Varje utbildningsplats räknas

I dag finns gymnasieskolans flygteknikprogram på sju orter i Sverige. Flera av skolorna erbjuder även yrkeshögskoleutbildningar till flyg- och helikoptertekniker samt avioniktekniker.

– Helst vill vi anställa färdiga tekniker med erfarenhet av de flygplanstyper vi arbetar med – men det finns inga. I stället rekryterar vi många direkt från yrkeshögskolan, berättar Knut Lövgren.

Åsa Backman betonar vikten av att både behålla och utveckla de utbildningar som finns.

– Det är otroligt viktigt att vi får behålla de utbildningsplatser som finns i dag och att utbildningarna fortsatt håller hög kvalitet. Så att eleverna ser flyget som en framtidsbransch för karriären, säger hon.