Övrigt

Livsmedelsföretagen varnar för ökade personalkostnader trots starkare försäljning

Livsmedelsföretagen varnar för ökade personalkostnader trots starkare försäljning
Livsmedelsföretagens konjunkturbrev visar ökad försäljning men fortsatt pressad lönsamhet i svensk livsmedelsindustri.

Livsmedelsindustrins försäljning växer, men lönsamheten är pressad. Inför 2027 oroar sig företagen för ökade personalkostnader.

Efter flera år med stora ekonomiska utmaningar börjar försäljningen återhämta sig för svenska livsmedelsproducenter. Under årets tre första kvartal har branschen redovisat en tydlig volymtillväxt och företagens prognoser pekar mot fortsatt ökad försäljning under årets avslutning.

Om utvecklingen håller i sig kan 2026 bli det starkaste tillväxtåret för livsmedelsindustrin sedan 2019.

Men bakom de positiva försäljningssiffrorna finns en betydligt mer ansträngd ekonomisk situation.

Det framgår av Livsmedelsföretagens konjunkturbrev för tredje kvartalet 2026.

Trots att företagen säljer mer har lönsamheten knappt förbättrats. Samtidigt fortsätter kostnaderna att öka, bland annat för transporter, förpackningar och förpackningsavgifter.

– Det är glädjande att svenska livsmedelsproducenter äntligen börjar repa sig efter flera tuffa år. Men återhämtningen står på en skakig grund. Kostnaderna fortsätter att öka och sätter press på redan låga marginaler. Det gör företagen sårbara för nya kostnadschocker, så som de skenande elpriserna vi nu ser i södra Sverige, säger Carl Eckerdal, chefekonom på Livsmedelsföretagen.

Avtalsrörelsen väcker oro

Inför 2027 riktas en stor del av företagens uppmärksamhet mot den kommande avtalsrörelsen.

I Livsmedelsföretagens undersökning har medlemsföretagen fått bedöma vilka faktorer som riskerar att driva upp kostnaderna mest.

Högst på listan hamnar ett eventuellt avskaffande av karensavdraget. Därefter följer löneökningarna i kommande kollektivavtal och införandet av arbetstidsförkortning.

Frågorna berör både företagens ekonomiska förutsättningar och villkoren för de anställda.

– Företagen ser med stor oro på de kostnader som kan följa av kommande avtalsförhandlingar. För höga löneökningar, slopat karensavdrag och införande av arbetstidsförkortning riskerar att försämra branschens konkurrenskraft, säger Carl Eckerdal.

Uttalandet speglar arbetsgivarorganisationens bedömning av kostnadsriskerna. Hur de framtida avtalen faktiskt kommer att utformas är ännu inte avgjort.

Ökad försäljning ger inte automatiskt bättre marginaler

Under tredje kvartalet steg kostnaderna särskilt kraftigt för transporter och förpackningar. Enligt Livsmedelsföretagen hänger utvecklingen samman med högre energipriser och en svagare svensk krona.

För producenterna innebär det att en större del av intäkterna går åt till att täcka löpande kostnader.

Samtidigt finns tecken på en förändring i relationen till dagligvaruhandeln.

Efter en period med svåra prisförhandlingar uppger färre producenter att de möts av argumentet att den sänkta matmomsen skulle omöjliggöra prisjusteringar.

Livsmedelsföretagen tolkar det som ett möjligt tecken på att handeln i större utsträckning accepterar producenternas kostnadsökningar.

– Under lång tid har många producenter fått bära kostnadsökningar nästan på egen hand. Att handeln i större utsträckning släpper igenom prisjusteringar löser inte alla problem, men det är ett viktigt steg mot en mer hållbar situation för svensk livsmedelsindustri. När kostnaderna stiger måste det finnas möjlighet att föra dem vidare genom kedjan, annars riskeras både investeringar och sysselsättning, säger Carl Eckerdal.

Exporten blir allt viktigare

Parallellt med utvecklingen på hemmamarknaden fortsätter den svenska livsmedelsexporten att växa.

Under 2025 uppgick exportvärdet till 96 miljarder kronor. Därmed närmar sig branschen Livsmedelsföretagens långsiktiga mål om 100 miljarder kronor.

På tio år har exportvärdet mer än fördubblats. Samtidigt konstaterar organisationen att en betydande del av ökningen förklaras av tidigare kostnadsinflation, snarare än motsvarande tillväxt i exporterade volymer.

För företagen kan exporten bidra till större marknader och bättre möjligheter att utnyttja produktionskapaciteten. Men även här finns risker.

Nästan en tredjedel av de exporterande företagen uppger att deras export har påverkats negativt av handelspolitiska spänningar, tullar eller andra handelshinder under året.

– Om Sverige vill se mer livsmedelsproduktion, fler jobb och en starkare livsmedelsberedskap måste exporten fortsätta växa. Därför är det viktigt att svenska företag får konkurrenskraftiga villkor, att handelshinder inte tillåts bromsa utvecklingen och att företagen får politisk uppbackning genom delegationsresor och andra exportfrämjande åtgärder, säger Carl Eckerdal.

En osäker återhämtning inför 2027

Utöver kostnadsutvecklingen och avtalsrörelsen lyfter Livsmedelsföretagen även fram ränteläget som en risk.

Organisationen befarar att högre boendekostnader och elpriser kan dämpa hushållens konsumtion och därmed bromsa efterfrågan på livsmedel.

– Räntehöjningen sammanfaller med mycket höga elpriser för alla hushåll och företag i södra Sverige. Det är en väldigt dålig mix ur ett konsumtionsperspektiv, och nu återstår det att se om ökande boendekostnader dämpar tillväxten i svensk dagligvaruhandel, säger Carl Eckerdal.

Konjunkturbrevet bygger på svar från medlemsföretag som tillsammans står för omkring 60 procent av den svenska livsmedelsindustrins omsättning.

Sammantaget visar undersökningen en bransch där försäljningen återhämtar sig, men där företagens ekonomiska marginaler fortfarande är små.

För både arbetsgivare och medarbetare blir utvecklingen under 2027 betydelsefull, inte minst när det gäller kommande kollektivavtal, investeringar och förutsättningarna för fortsatt sysselsättning.

Publicerad 16 november, 2026

Läs vidare