Importföretagen står bakom nästan hela nettotillväxten av jobb i näringslivet

Företag som deltar i internationell handel med insatsvaror har haft en avgörande betydelse för utvecklingen av sysselsättning och produktivitet i Sverige.

Det visar SNS-rapporten Svenska företag och globala värdekedjor, skriven av forskarna Fredrik Heyman och Fredrik Sjöholm.

Enligt rapporten importerar omkring nio procent av de svenska företagen med minst en anställd insatsvaror, det vill säga material och komponenter som används i produktionen.

Trots att gruppen är relativt liten har i princip hela nettotillskottet av arbetstillfällen och produktivitet i näringslivet under perioden 1997–2021 uppstått där.

Det betyder inte att företag utan import skapar få jobb. Tvärtom tillkommer många arbetstillfällen i dessa företag, men nästan lika många försvinner, vilket gör nettotillväxten nära noll.

– Deltagandet i globala värdekedjor är koncentrerat till en liten grupp företag, men deras betydelse för svensk ekonomi är mycket stor. Det är i dessa företag som i princip hela nettoökningen av näringslivets produktivitet och sysselsättning har uppstått under den studerade perioden. Att värna företagens tillgång till internationella insatsvaror och tjänster är den viktigaste handels- och konkurrenskraftsfrågan som finns för svensk del, kommenterar Fredrik Heyman.

Importföretagen växer snabbare

Skillnaderna mellan internationellt handlande företag och övriga företag är stora.

Företag som både importerar och exporterar insatsvaror har i genomsnitt närmare 80 anställda, jämfört med omkring fem anställda i företag som varken importerar eller exporterar sådana varor.

Forskarna har också jämfört företag som börjar importera insatsvaror med liknande företag som inte gör det.

Resultaten visar att arbetsproduktiviteten hos importföretagen ökar med omkring åtta procent mer efter ett år och 15 procent mer efter fyra år.

Efter åtta år har sysselsättningen ökat med omkring 50 procent mer än i jämförelsegruppen.

Handeln är dessutom starkt koncentrerad. Den tiondel av de handlande företagen som har störst handelsvärden står för 96 procent av handeln med insatsvaror.

EU viktigare än Kina för svenska leveranskedjor

Rapporten visar att nästan 60 procent av Sveriges import av insatsvaror kommer från EU. Kina står för sex procent.

Tyskland är det enskilt största partnerlandet och svarar för 16 procent av importen.

Forskarna ser inte heller någon generell trend där svenska företag lämnar Kina eller flyttar hem produktionen.

– Debatten ger intrycket att svenska företag håller på att lämna Kina och flytta hem produktionen. Vi ser ingen generell omdirigering av de svenska leverantörskedjorna. Trots handelskrig och prat om ”reshoring” är handelsmönstren i stort sett oförändrade under det senaste decenniet, med undantag för Ryssland och Storbritannien. Att kedjorna är stabila är dock inte automatiskt ett styrkebesked, det kan också betyda att de är trögrörliga och dyra att ställa om, säger Fredrik Sjöholm.

Väst- och Sydsverige särskilt beroende

Företag som handlar med insatsvaror är särskilt koncentrerade till Värmland, Västra Götaland, Halland, Jönköping, Kronoberg och Skåne.

Det innebär att dessa regioner är mer exponerade för störningar i internationella leveranskedjor, exempelvis inom fordonsindustrin.

Samtidigt har tjänstehandeln blivit en allt större del av svensk utrikeshandel. På 15 år har andelen ökat från omkring 25 till närmare 40 procent, vilket är betydligt högre än det globala genomsnittet på cirka 25 procent.

Forskarna rekommenderar därför att Sverige verkar för färre handelshinder inom EU, särskilt för tjänster. De föreslår bland annat ökat ömsesidigt erkännande av yrkeskvalifikationer och färre reglerade yrken.

Rapportens slutsats är att företagens möjligheter att byta leverantörer och anpassa sina internationella värdekedjor är viktigare för konkurrenskraften än att generellt flytta hem produktion till Sverige.