Försprånget börjar med den första digitala medarbetaren

En ny undersökning från IFS visar att 85 procent av svenska industriföretag fortfarande befinner sig i utforsknings- eller pilotfasen när det gäller AI, medan endast 15 procent har kommit till bredare implementering. Samtidigt har industrier som lyckats koppla ihop data, system och verksamhetskritiska processer kunnat ta automatiseringen betydligt längre. Nu handlar det inte längre om att bevisa att tekniken fungerar, utan om hur snabbt den kan omsättas i konkret affärsnytta. 

Digitala medarbetare är inte längre en avlägsen framtidsvision. Redan idag ser vi exempel på industriföretag som har implementerat digitala medarbetare fullt ut för att hantera uppgifter och processer som tidigare varit för komplexa eller kostsamma att automatisera på traditionellt vis. För den som satsar finns både pengar att spara och tid att frigöra. Vi har sett exempel där företag som implementerat digitala medarbetare fått upp till tre miljoner dollar i årlig avkastning och frigjort upp till 90 000 timmar i sina verksamheter. Det handlar inte om marginella effektiviseringar, utan om resultat som kan påverka både lönsamhet och konkurrenskraft.  

Digitala medarbetare i beslutsfattandet 

Att industrin automatiserar processer är ingen nyhet. Det har pågått i decennier. Produktionslinjer har effektiviserats, arbetsflöden digitaliserats och affärssystem blivit alltmer avancerade. Men verkligheten är sällan så förutsägbar som traditionell automatisering kräver. Inköpsordrar ändras, leveranser försenas, reservdelar saknas och information kommer från en mängd olika källor. Beslut behöver ofta fattas utan fullständig information. I de situationerna handlar det mindre om att automatisera enskilda beslut och mer om att orkestrera dem, då väger AI samman tillgänglig information och vid behov involveras människor (Human-in-the-Loop) för att fatta välgrundade beslut. 

Det är här digitala medarbetare förändrar spelreglerna. De analyserar inte bara information eller ger rekommendationer. De kan tolka naturligt språk, jämföra information från flera olika system, fatta beslut inom definierade ramar och driva processer framåt. När situationen kräver mänsklig bedömning har de också förmågan att involvera rätt person för att komma vidare. Det märks redan hos företag som har implementerat tekniken. Det svenska tillverkningsföretaget Ependion och det norska elektronikföretaget Kitron har infört digitala medarbetare för hantering av orderbekräftelser respektive lagerstyrning. Ependion räknar med att spara 20 timmar i veckan i ett av inköpsteamen genom att låta den digitala medarbetaren hantera orderbekräftelser som tidigare sköttes manuellt, medan Kitron rapporterar 40 procent snabbare lagerpåfyllning. 

Skillnaden mellan traditionell automatisering och dagens digitala medarbetare handlar inte främst om teknik, utan om vilken typ av arbete som kan automatiseras. Industrin har länge varit framgångsrik när det gäller att automatisera repetitiva uppgifter där reglerna är tydliga och utfallet förutsägbart. Men många av verksamhetens mest resurskrävande processer består inte av aktiviteter, utan av beslut. Ska en ändrad inköpsorder godkännas? Finns det en alternativ leverantör? Behöver en reservdel beställas eller finns den redan någonstans i nätverket? Det är i dessa gränsland mellan system, människor och affärsregler digitala medarbetare skapar värde. Det är heller ingen slump att optimering av försörjningskedjan är det område svenska industriföretag i högst grad prioriterar för AI-investeringar. 

Under många år har digitaliseringsprojekt bromsats av samma utmaning. Datan har inte ansetts tillräckligt bra. Faktum är att datakvalitet och tillgång till data fortfarande pekas ut som det största hindret för AI-användning i svensk industri. Innan automatisering kunnat genomföras har information behövt struktureras, processer standardiseras och system harmoniseras. Digitala medarbetare förändrar delvis den logiken. Genom att kunna tolka information från flera källor och involvera människor när osäkerhet uppstår kan de skapa värde även i miljöer där förutsättningarna ännu inte är optimala. 

En digital medarbetare kommer sällan ensam 

Kanske är den största förändringen inte teknisk utan organisatorisk. När digitala medarbetare implementeras i verksamheten handlar det sällan om att ersätta människor, utan snarare om att förändra hur arbetet fördelas. I stället för att lägga tid på manuella processer kan medarbetare ägna sig åt förbättringsarbete, innovation och strategiska initiativ. 

Erfarenheter från verksamheter som redan har kommit igång säger också att den första digitala medarbetaren sällan blir den sista, utan snarare kan den fungera som en katalysator för fortsatt innovation. När en lösning väl är på plats identifieras snabbt fler processer där samma arbetssätt kan skapa värde. För industrier som implementerar digitala medarbetare är inte frigjord kapacitet den enda vinsten. De lär sig vilka arbetsuppgifter som lämpar sig för automatisering, hur människor och digitala medarbetare bäst arbetar tillsammans och hur tekniken faktiskt kan hjälpa till att skapa affärsvärde i vardagen. 

Svensk industri har länge byggt sin konkurrenskraft på innovation, effektivitet och förmågan att omsätta ny teknik i praktiken. Det kommer att vara minst lika viktigt under AI-eran. Samtidigt uppger fyra av tio svenska industriföretag att de ännu inte använder AI i någon större utsträckning. För dem finns ett tydligt budskap: digitala medarbetare är redan här. Och de som anammar tekniken och lär sig använda den först kommer också att vara bäst rustade för nästa steg i industrins utveckling.