Återvinningsgapet ökar – därför är cirkulär IT avgörande

Elektronikskrotet växer snabbare än något annat avfall i världen. Trots flera initiativ från EU kvarstår stora brister i återvinningen, vilket gör cirkulära lösningar allt viktigare för att förlänga elektronikens livscykel och använda resurserna fullt ut.

Varje år slängs elektronik motsvarande vikten av den kinesiska muren. Inom EU hanteras mindre än 40 procent av materialet på rätt sätt, och många medlemsländer ligger långt ifrån sina insamlingsmål. För att bromsa utvecklingen har EU inlett en översyn av WEEE-direktivet och arbetet med Circular Economy Act, som ska stärka incitamenten för återanvändning och återvinning.

Men för att de cirkulära systemen ska fungera krävs att hela kedjan håller ihop – från produktdesign till insamling och materialåterföring.

– Tack vare gedigna reparationer kan i snitt 95 procent av all IT som kommer in till oss få ett nytt liv hos en andra användare. Men långt ifrån all elektronik når oss cirkulära aktörer, och även de sista fem procenten måste in i ett fungerande kretslopp. Det är först då cirkulär ekonomi fungerar på riktigt, säger Sebastian Holmström, hållbarhetschef på Inrego.

När IT som inte längre går att reparera skickas vidare till återvinning är Bolidens smältverk i Rönnskär en av slutdestinationerna. Där återvinns upp till 120 000 ton elektronikskrot varje år, vilket motsvarar ungefär två miljoner mobiltelefoner om dagen.

– Elektronik är en komplex men värdefull resurs för återvinning. Det är många olika material på liten yta – plast, glas och metaller i flera lager. Materialen är svåra att separera och plasterna kontaminerade, säger Sandra Lindström, Environmental and Public Affairs Manager på Boliden.

De kontaminerade plasterna används ofta som bränsle i förbränningsprocessen, vilket skapar stora utsläpp. I takt med att fria utsläppsrätter fasas ut ökar kostnaderna, och flera smältverk fokuserar därför på renare metallpartier.

– För att på riktigt kunna höja återvinningsgraden krävs avsevärt bättre produktdesign. Vissa metaller finns i så små mängder att det varken är tekniskt eller ekonomiskt möjligt att återvinna dem i dag. Här behövs ekonomiska incitament som driver på utvecklingen, menar Sandra Lindström.

Trots utmaningarna uppstår 80–95 procent av utsläppen för en IT-produkts totala livslängd redan i produktionsfasen. Därför blir förlängd livslängd avgörande för klimatpåverkan. Genom att sälja vidare utrustning och köpa rekonditionerad IT kan företag minska både utsläpp och kostnader.

– Det är lätt att tänka att hållbarhet bara handlar om klimat, men det handlar lika mycket om ekonomi. När företag säljer sin använda IT får de marknadsmässigt betalt och får tillbaka en del av sin investering. Det ger både lägre utsläpp och sparade pengar – starka konkurrensfördelar på marknaden i dag, säger Sebastian Holmström.