Akademikerförbundet SSR varnar för färre platser på teoretiska gymnasieprogram
Akademikerförbundet SSR kritiserar förslag om färre platser på teoretiska gymnasieprogram och vill se fler akademiker inom samhällsvetenskap.
Johan Svedberg
-3 november, 2026
Hur ska framtidens utbildningssystem se ut för att möta arbetsmarknadens behov? Frågan har aktualiserats sedan Skolverket i ett nytt regionalt planeringsunderlag pekat på behovet av färre platser på vissa högskoleförberedande gymnasieprogram och fler på yrkesprogram.
Särskilt ekonomi- och samhällsvetenskapsprogrammen pekas ut som utbildningar där antalet platser behöver minska.
Samtidigt har regeringen lyft behovet av att stärka utbildningar inom STEM, det vill säga naturvetenskap, teknik och matematik.
Akademikerförbundet SSR är kritiskt till utvecklingen. Fackförbundet anser att Sverige behöver utbilda fler inom både praktiska och teoretiska yrken och varnar för att ställa olika utbildningsinriktningar mot varandra.
– Kunskapssverige kommer hela tiden att behöva fler personer med hög utbildning. Samtidigt behövs också fler med gymnasial yrkesutbildning. Både Naturvetenskap och Samhällsvetenskap behövs i ett utvecklat kunskapssamhälle. De målen står inte emot varandra, säger Heike Erkers ordförande för Akademikerförbundet SSR.
Vill inte ställa utbildningar mot varandra
Enligt Akademikerförbundet SSR riskerar diskussionen om utbildningsplatser att skapa en motsättning mellan olika kompetenser som samhället behöver.
Förbundet menar att en växande andel högutbildade är en naturlig del av utvecklingen mot en mer kunskapsintensiv arbetsmarknad.
– Att sätta grupper emot varandra på detta sätt är att utgå ifrån att kunskapssverige har nått vägs ände. Så är det såklart inte. Vi har för varje decennium ökat andelen med högre utbildning och minskat andelen med kort utbildning. Det är en helt naturlig och önskvärd utveckling, fortsätter Heike Erkers.
Förbundet framhåller att behovet av yrkesutbildad arbetskraft inte utesluter ett fortsatt behov av fler personer med högskoleutbildning.
Sverige utbildar redan många inom STEM
Som argument hänvisar Akademikerförbundet SSR till internationell utbildningsstatistik från OECD:s rapport Education at a Glance 2025.
Enligt de siffror som förbundet lyfter utbildar sig 29 procent inom STEM-områden i Sverige, jämfört med 25 procent i USA.
Inom humaniora och samhällsvetenskap är förhållandet det omvända. I Sverige är andelen 19 procent, medan motsvarande andel i USA är 30 procent.
Förbundet framhåller att Sverige även i jämförelse med OECD och EU har en relativt hög andel STEM-utbildade och en lägre andel utbildade inom bland annat samhällsvetenskap.
Mot den bakgrunden ifrågasätter organisationen en politik som innebär att samhällsvetenskapliga och humanistiska utbildningar får stå tillbaka ytterligare.
Andelen högutbildade har tredubblats
Heike Erkers pekar också på hur utbildningsnivån i Sverige har förändrats under de senaste decennierna.
År 1990 hade omkring tio procent av befolkningen en eftergymnasial utbildning på minst tre år. I dag är motsvarande andel omkring 30 procent, enligt de uppgifter som förbundet redovisar.
– 1990 hade 10 procent av befolkningen en minst treårig eftergymnasial utbildning. Idag är siffran runt 30 procent. Framtidens arbetsmarknad behöver bli alltmer kunskapsintensiv och utbildningssystemet behöver hela tiden svara upp mot det, säger Heike Erkers.
Förbundet ser den ökade utbildningsnivån som en viktig förutsättning för att Sverige ska kunna möta framtidens kompetensbehov.
Lyfter samhällsvetenskapens betydelse
Akademikerförbundet SSR betonar särskilt samhällsvetenskapens roll i ett samhälle där frågor om ekonomi, demokrati, välfärd och sociala utmaningar blir alltmer komplexa.
Förbundet menar att kompetens inom dessa områden behövs för att förstå samhällsutvecklingen och utforma långsiktiga lösningar.
– Våra samhällen blir alltmer komplexa. Att på aggregerad nivå förstå hur samhället bäst utvecklas om det så är statsvetenskapligt, ekonomiskt, socialt eller på annat sätt är helt avgörande för ett utvecklat samhälle. Samhällsvetenskapen har en central roll i detta avseende, om det så handlar om att bekämpa social utsatthet och kriminalitet, stärka demokratin och välfärden eller en skapa en hållbar ekonomisk utveckling. Då går det inte att ge de samhällsvetenskapliga utbildningarna allt mindre anslag, eller att strypa antalet platser, säger Heike Erkers.
Akademikerförbundet SSR vill därför se en utbildningspolitik där satsningar på yrkesutbildningar och STEM kan genomföras utan att begränsa möjligheterna att studera samhällsvetenskap och humaniora.
Förbundet anser att framtidens arbetsmarknad kommer att kräva fler kompetenser inom samtliga dessa områden.
Publicerad 3 november, 2026