…med Henrik Freudenthal, kommunikationschef på Svensk Fastighetsförmedling

1. Över sex av tio unga vill ha närmare relationer till sina grannar, jämfört med knappt tre av tio äldre. Vad tror du ligger bakom den stora skillnaden mellan generationerna?

– Det beror till viss del på att de som är äldre ofta har bott i ett område under en längre tid och redan har etablerade grannrelationer. Men vi kan också se att de äldre framför allt efterfrågar liv och rörelse, utan störningar, mer än nära relationer, medan unga vill kunna umgås, byta erfarenheter och ta hjälp av varandra.

2. Rapporten visar att unga helst vill bo nära jämnåriga, samtidigt som de flesta svenskar ser stora fördelar med grannar i olika åldrar. Hur går det att förena de här önskemålen när framtidens bostadsområden utformas?

– Det är svårt att kombinera bägge ytterligheterna om det är det enda man vill ha omkring sig. Men vi är säkra på att man i sitt boende, liksom på sin arbetsplats, uppskattar mest när det finns olika åldrar. Självklart vill yngre ha personer runt sig som de kan dela liknande erfarenheter och situationer med, men det är också tydligt att de vill ta del av den kunskap och visdom som många äldre har.

– Jag kan bara se på mina egna grannerfarenheter och hur mycket praktiskt jag har lärt mig av mina grannar – om trädgård, snickerier, matlagning och mycket mer som jag säkert inte hade fått om jag bara haft grannar med samma erfarenheter som jag själv. Bara det faktum att många pensionärer är hemma på dagtid och kan ta emot paket eller hantverkare, samtidigt som yngre kan hjälpa äldre att bära in utemöbler eller ta ner gardiner.

– Som samhälle skulle vi må mycket bättre om vi bara hälsade och kanske pratade med varandra. Det är svårt att vara rädd för någon som man känner.

3. Ni beskriver ett generationsskifte där gemenskapen kan bli allt viktigare vid valet av bostad. Hur tror du att det kommer att påverka bostadsmarknaden, och vad behöver fastighetsägare, bostadsutvecklare och mäklare tänka på framöver?

– Vi står inför ett enormt bostadsskifte där 40-talisterna kommer att föra över hundratals miljarder i bostadsvärde till en yngre generation. Det kommer att innebära att områden förändras och att behoven i dessa områden förändras. Kraven på fastighetsägare kommer att bli större då en yngre generation kanske kommer att efterfråga andra saker än den tidigare – i form av miljöanpassning, sociala ytor, barnomsorg och tekniska lösningar.

– Det viktiga för en fastighetsägare är att inse att om en yngre generation ska engagera sig i sitt område behöver man ge dem utrymme att höras, digitala plattformar för att samla in åsikter och tankar samt en lyhördhet kring frågor som upplevd säkerhet, givande sociala ytor och miljö.

– Det kommer också att ställa nya krav på bostadsutvecklare. Det går inte längre att fokusera enbart på större, dyrare bostäder till dem som stod utanför 40-talisternas bostadsmarknad, utan det kommer att ställas högre krav på anpassningsbarhet. Särskilt med tanke på att vi som land knappt har någon befolkningsökning och att nya bostäder inte självklart möter en stor efterfrågan. Däremot kommer vi säkert att få se ännu en våg av ökande renoveringsvilja.