Nya rön om eftertraktat litium i Varuträsk
Johan Svedberg
-25 november, 2025
Forskare vid Luleå tekniska universitet har gjort en ny studie som ger en mer detaljerad bild av hur litiumrika pegmatiter bildats i norra Sverige. Genom att förstå hur litium en gång uppstod blir det lättare att hitta nya fyndigheter i takt med att EU:s efterfrågan på metallen ökar för batteriproduktion. Studien fokuserar på Varuträskområdet i Västerbotten, känt för sin mineralrikedom och förekomst av litiumhaltig pegmatit.
— Vår studie ger nu för första gången en mer detaljerad och nyanserad bild av hur litiumrika pegmatiter faktiskt har bildats i norra Sverige. Den kunskapen är mycket viktig för att utveckla smartare metoder för framtida prospektering av litium i bland annat Sverige och norra Finland, säger Joel Andersson, forskare i malmgeologi vid Luleå tekniska universitet.
Vid Varuträsk bröts litium och cesium i liten skala under 1930–40-talet. Fyndigheten bedöms inte som brytvärd i dag, men har stor betydelse för att förstå hur litium bildades för omkring 1 780 miljoner år sedan. Den nya forskningen, finansierad av Horizon Europe, använder nya metoder för att kartlägga var pegmatitsmältorna kom ifrån, hur de rörde sig i berggrunden och var de stelnade.
— Litium är otroligt svårt att hitta beroende på att de geofysiska kontrasterna till berget där de sitter ofta är väldigt svaga. Våra resultat i den här nya studien ger oss en bättre bild av den geologiska miljön där man kan hitta litium, säger Joel Andersson.
En central slutsats är att pegmatiterna i Varuträsk är cirka 15 miljoner år yngre än de graniter man tidigare kopplat dem till. Det betyder att de uppstod vid en separat geologisk händelse och inte nödvändigtvis behöver ligga nära stora granitkroppar. Därmed öppnas fler möjliga områden för framtida litiumprospektering.
— Redan nu kan våra resultat få betydelse för prospektering av litium eftersom de visar att potentialen inte nödvändigtvis är knuten till granitkroppar utan också till strukturella egenskaper i berggrunden, säger Joel Andersson.
Forskarna har också sett att pegmatitsmältorna utnyttjade sprickor och förkastningar som transportvägar. Hårdare värdbergarter gav flackare inträngningsvinklar, medan mjukare bergarter möjliggjorde mer vertikala gångar. Eftersom stora litiumrika pegmatiter ofta ligger i flacka strukturer kan resultaten hjälpa geologer att peka ut mer träffsäkra sökområden.
Publicerad 25 november, 2025
