Arbetsgivare behöver fokusera mer på NPF-diagnoser
Mikael Stange
-12 februari, 2026
Allt fler svenskar får en neuropsykiatrisk diagnos som ADHD eller autism. Enligt Socialstyrelsen har omkring fyra procent av den vuxna befolkningen en ADHD-diagnos och tre procent autism. Trots det är många arbetsplatser fortfarande bristfälligt anpassade – något som gör att medarbetare lämnar yrken de i grunden trivs i.
– När arbetsgivare visar förståelse och erbjuder enkla anpassningar kan det göra stor skillnad för både individen och organisationen. Det handlar om att se styrkorna hos medarbetare med NPF-diagnoser och skapa rätt förutsättningar för dem att lyckas, säger Helena Larsson Berggren, arbetsmiljöspecialist och sjuksköterska på Avonova.
Forskning visar att personer med NPF ofta bidrar med egenskaper som kreativitet, analytisk förmåga, noggrannhet och starkt engagemang. Samtidigt upplever många hinder i arbetslivet – inte minst på grund av otydliga strukturer, hög ljudnivå eller bristande förståelse från omgivningen.
En ytterligare utmaning är att många inte vågar berätta om sin diagnos av rädsla för negativa konsekvenser. Det gör det svårare för arbetsgivare att uppfylla sitt ansvar enligt arbetsmiljölagen, som kräver att arbetsmiljön anpassas för att förebygga ohälsa.
– I grunden handlar det om att skapa en tillåtande kultur där olikheter ses som en tillgång. När vi pratar öppet om NPF och anpassar arbetsmiljön bygger vi hållbara arbetsplatser där fler kan bidra fullt ut, säger Helena Larsson Berggren.
Anpassningar behöver varken vara kostsamma eller komplicerade. Det kan handla om möjlighet att arbeta ostört vid koncentrationskrävande uppgifter, förbättrad ljud- och ljusmiljö, tydligare rutiner och struktur för arbetsdagen samt flexibilitet i arbetsuppgifter och arbetstid. Åtgärder som dessutom ofta gynnar hela organisationen.
Publicerad 12 februari, 2026
