3 900 utbildningsplatser försvinner – växande oro för kompetensbrist inom transportsektorn
Yrkeshögskolan förlorar 3 900 planerade platser inför 2027. Mälardalsrådet varnar för förvärrad kompetensbrist inom infrastrukturen.
Bristen på kvalificerad arbetskraft är redan en utmaning för flera av de stora infrastrukturprojekt som pågår i Stockholm-Mälarregionen. När Myndigheten för yrkeshögskolan nu meddelar att tusentals planerade utbildningsplatser inte blir av växer oron för hur branschen ska klara sin framtida kompetensförsörjning.
Bakgrunden är ett lägre anslag i samband med regeringens övergångsbudget. Enligt myndighetens bedömning innebär det att 3 900 studerandeplatser, som var planerade att starta 2027, försvinner. Även utbudet av kortare yrkeshögskolekurser påverkas.
För Mälardalsrådet, som samlar kommuner och regioner i Stockholm-Mälarregionen, är beskedet bekymmersamt.
– Det nya beskedet från myndigheten om färre platser samt analysen om fleråriga negativa effekter är oroande. Stockholm-Mälarregionen behöver kompetens från flera yrkesområden där olika utbildningsnivåer bildar en helhet. Arbetsmarknadsregionerna behöver vara utgångspunkten när framtida utbildning dimensioneras. Det blir särskilt tydligt när vi ser till behovet av yrkeskompetens, exempelvis från yrkeshögskolan, säger Theres Andersson (S) regionråd i Region Örebro län och ordförande i Mälardalsrådets kompetensförsörjningssamarbete En Bättre Matchning.
Riskerar att försena viktiga projekt
Stockholm-Mälarregionen står inför omfattande investeringar i transportinfrastruktur. För att projekten ska kunna genomföras krävs medarbetare med en rad olika specialistkompetenser.
Yrkeshögskolan har en viktig roll i att utbilda personer för yrken där arbetsgivarna har svårt att hitta rätt kompetens. När utbildningsutbudet minskar riskerar därför effekterna att märkas även utanför utbildningssystemet.
Therez Almerfors (M), kommunalråd i Uppsala och vice ordförande i En Bättre Matchning, menar att kompetensbristen redan utgör ett hot mot regionens utveckling.
– I Mälardalsrådet har vi vid flera tillfällen varnat för att bristen på samhällsbyggare inom transportinfrastruktursektorn riskerar att försena och fördyra efterlängtade infrastrukturprojekt i Stockholm-Mälarregionen. Minskas antalet utbildningsplatser riskerar kompetensbristen att förvärras ytterligare eftersom Yrkeshögskolan är en viktig aktör för att förse branschen med kompetens som behövs, säger Therez Almerfors (M), kommunalråd Uppsala kommun och vice ordförande En Bättre Matchning.
Utbildning behöver möta arbetsmarknadens behov
Mälardalsrådet efterlyser en utbildningsplanering som i större utsträckning utgår från behoven på de regionala arbetsmarknaderna.
Enligt organisationen måste olika utbildningsnivåer samverka för att arbetsgivarna ska få tillgång till rätt kompetens. Yrkeshögskolan är en viktig del av den helheten, inte minst inom yrken som behövs för att bygga, utveckla och underhålla transportinfrastruktur.
Frågan drivs inom En Bättre Matchning, ett storregionalt samarbete där tio regioner deltar: Stockholm, Uppsala, Västmanland, Gävleborg, Dalarna, Örebro, Värmland, Sörmland, Östergötland och Gotland.
Samarbetet fokuserar bland annat på kompetensförsörjningen inom infrastruktursektorn och på att stärka tillgången till lärare.
Konsekvenser under flera år
Att utbildningsplatser försvinner får inte nödvändigtvis omedelbara effekter på arbetsmarknaden. Däremot kan det innebära att färre utbildade personer blir tillgängliga när framtida projekt behöver bemannas.
Det är den långsiktiga risken som Mälardalsrådet nu lyfter fram.
Myndigheten för yrkeshögskolans bedömning gäller den pågående ansökningsomgången för YH-program med planerad start 2027. Minskningen omfattar 3 900 studerandeplatser, samtidigt som även kursutbudet väntas påverkas.
För arbetsgivare inom transport och infrastruktur innebär beskedet ytterligare osäkerhet kring möjligheten att rekrytera den kompetens som behövs under kommande år.
Publicerad 16 november, 2026