Ny forskning: Motivation och tydlig styrning avgörande i byggprojekt

Byggprojekt ställer höga krav på samarbete. Olika yrkesgrupper, entreprenörer, projektledare och beställare ska samordna sina insatser, ofta under tidspress och med stora ekonomiska värden på spel.

Men vad är det egentligen som gör att vissa projekt fungerar bättre än andra?

Det har professorerna Johan Larsson och Per Erik Eriksson vid Luleå tekniska universitet undersökt i en ny forskningsstudie om projektkvalitet inom bygg- och anläggningsbranschen.

Forskarna har genomfört statistiska analyser av så kallade PQi-mätningar, där deltagare bedömer olika aspekter av hur byggprojekt fungerar. Studien bygger på två urval, varav det största omfattar 10 836 svar från 375 svenska bygg- och anläggningsprojekt.

Resultaten presenterades vid ett webbinarium den 6 oktober, arrangerat av Byggföretagen, Byggherrarna och Binosight.

Arbetsklimatet har betydelse i alla projekttyper

Två faktorer framträder särskilt tydligt i forskarnas analyser: ett motiverande arbetsklimat och väl fungerande projektstyrning.

Ett motiverande arbetsklimat kännetecknas bland annat av arbetsglädje, stolthet, delaktighet och möjligheten för medarbetarna att påverka hur arbetet utförs.

Projektstyrningen handlar i sin tur om tydliga mål, planering och systematisk uppföljning av tid och ekonomi.

Forskarna fann ett positivt samband mellan motiverande arbetsklimat och projektprestation i samtliga 14 undersökta projekttyper. För styrning fanns motsvarande samband i nästan alla.

Enligt Johan Larsson var det överraskande att just dessa faktorer hade så stor betydelse i så många olika typer av projekt, trots att förutsättningarna kunde skilja sig kraftigt åt.

Studien visar också att sambandet mellan motivation och projektprestation finns kvar även när arbetsklimatet redan bedöms som mycket positivt.

Det tyder på att det kan finnas anledning att fortsätta utveckla medarbetarnas engagemang även i projekt som fungerar väl.

Dagliga möten ökade delaktigheten

Hur kan då ett motiverande arbetsklimat skapas på en byggarbetsplats?

Under webbinariets panelsamtal, som leddes av Byggherrarnas vd Sofia Hansdotter, berättade Carolina Johansson, projektchef på ByggPartner, om erfarenheterna från projektet Spexaren.

Projektet tilldelades utmärkelsen Utmärkt Projektkvalitet 2025.

Där hade platschefen infört strukturerade morgonmöten där medarbetarna tillsammans gick igenom dagens mål, planerade leveranser och eventuella hinder.

Alla fick möjlighet att komma till tals och skapa sig en bild av hur det egna arbetet hängde samman med övriga delar av projektet.

Carolina Johansson berättade om en yrkesarbetare som till en början ifrågasatte varför han skulle delta i mötena.

Senare hade han ändrat uppfattning när han insåg hur mycket bättre förståelse han fick för arbetsplatsens olika aktiviteter och hur de påverkade varandra.

– Delaktighet skapar motivation och engagemang, sammanfattade Carolina Johansson.

Exemplet visar hur tydlig planering och möjlighet till delaktighet kan samverka i det dagliga arbetet.

Chefer och yrkesarbetare har olika bild

Ett annat resultat i forskningen handlar om hur olika yrkesgrupper uppfattar byggprojekten.

Chefer, ledare och stödfunktioner ger genomgående mer positiva bedömningar av både projektprestation och arbetsklimat än de personer som arbetar med projektering och produktion.

Skillnaderna är särskilt stora när det gäller det motiverande arbetsklimatet.

Det innebär att en projektledning kan ha en betydligt mer positiv bild av arbetsmiljön och engagemanget än medarbetarna ute på arbetsplatsen.

Under webbinariet betonades därför betydelsen av ett närvarande ledarskap, där projektledare och beställare regelbundet möter och lyssnar på dem som utför arbetet.

Anders Koppfeldt, projektchef på ByggDialog, lyfte också vikten av att resultaten från projektmätningar återkopplas till alla som deltagit.

Att samla in svar och analysera dem är inte tillräckligt. Medarbetarna behöver också få veta vilka slutsatser som dragits och vilka förbättringar som genomförs.

Skillnader mellan offentliga och privata beställare

Forskarna undersökte även om projektens beställare och entreprenadformer hade betydelse för resultaten.

Projekt med privata beställare fick generellt högre bedömningar än projekt med offentliga beställare.

Skillnaderna var statistiskt säkerställda för samtliga undersökta faktorer i det aktuella urvalet.

Men vid en fördjupad analys visade det sig att skillnaderna framför allt fanns inom utförandeentreprenader.

I totalentreprenader var skillnaderna mellan offentliga och privata beställare små eller obefintliga.

En möjlig förklaring som diskuterades under webbinariet var att offentliga upphandlingar ofta innebär att nya samarbeten behöver etableras från grunden.

Johan Sundberg, projektchef på Akademiska Hus, beskrev hur relationer, förtroende och kunskap om beställarens krav många gånger behöver byggas upp på nytt när ett projekt upphandlas.

– Vi måste lösa det problemet med den här omstarten varje gång, konstaterade han.

Studien pekar också på fördelar med tvåfaskontrakt, där entreprenören involveras redan i projektets tidiga skeden.

Samtidigt framhöll paneldeltagarna att kontraktsformen i sig inte är någon garanti för ett väl fungerande projekt.

– Inget kontrakt i världen kommer ju lösa våra utmaningar, utan det ligger hos människor och den här balansen i tillit och styrning, framhöll Anders Koppfeldt.

Resultaten visar samband – inte orsak och verkan

Forskarna betonar att resultaten behöver tolkas med viss försiktighet.

Studien visar statistiska samband mellan olika faktorer och projektens prestation, men den bevisar inte att exempelvis ett bättre arbetsklimat automatiskt leder till ett bättre ekonomiskt resultat.

Projektprestationen har dessutom mätts genom deltagarnas egna bedömningar i PQi-systemet.

Forskarna har alltså inte utgått från faktiska ekonomiska utfall, tidsavvikelser eller kostnader för kvalitetsbrister.

Det betyder också att andra faktorer inte kan avfärdas som oviktiga bara för att motivation och styrning har de tydligaste sambanden.

Innovation visade exempelvis särskild betydelse i komplexa projekt och i projekt med tvåfaskontrakt.

Olika projekt kan därför behöva olika arbetssätt och prioriteringar.

Men forskningen pekar på att medarbetarnas upplevelse av arbetsklimatet och projektledningens förmåga att skapa struktur är två centrala delar av projektkvaliteten.

För byggbranschens arbetsgivare innebär resultaten att frågor om motivation, delaktighet och ledarskap behöver hanteras tillsammans med den traditionella planeringen och uppföljningen.

Fakta om forskningsstudien

Rapporten heter Hållbar branschutveckling genom mätning och uppföljning av projektkvalitet och har tagits fram av professorerna Johan Larsson och Per Erik Eriksson vid Luleå tekniska universitet.

Studien bygger på två statistiska urval från PQi-databasen. Det största omfattar 10 836 svar från 375 svenska bygg- och anläggningsprojekt.

PQi är en modell för att mäta och följa upp hur byggprojekt fungerar och har utvecklats i samarbete mellan bland andra Byggherrarna, Luleå tekniska universitet och Binosight.