Jonas har jobbat med kyla i 16 år – ”det finns alltid nytt att lära och nörda in sig på”

Att kyl- och värmesystem fungerar är centralt för det svenska samhället, då det säkrar inomhusklimat i bostäder, sjukhus, skolor och industrier – året om.

Det är också avgörande för människors hälsa och samhällets funktion, särskilt i ett land med stora temperaturväxlingar.

Dessutom bidrar effektiva system till energisäkerhet och klimatomställning genom smart resursanvändning.

Inom detta stora fält har Jonas Ourti efter avslutad yrkesutbildning gjort resan från kylinstallatör, servicetekniker, driftsättare och tekniksäljare till sin nuvarande position som regionchef teknikförsäljning hos Kylma AB.

– Jag hade tröttnat på att sitta och räkna på handlingar och ville ut och jobba mer praktiskt. Ett par vänner som studerat kyla rekommenderade det, så jag sökte utbildningen och kom in, berättar han om hur det en gång började.

En bransch med möjligheter

Mer än något annat var det ett starkt teknikintresse som låg till grund för karriärvalet.

– Jag har alltid intresserat mig för teknik, att förstå hur saker faktiskt fungerar, som ”vad händer om jag trycker på den knappen, eller skruvar på den skruven?” Och så förstod jag att det finns många olika arbetsområden och möjligheter om man är lite driven, säger Jonas.

Med åren och de skiftande rollerna har hans arbetsvardag förstås förändrats väsentligt. Från att installera, underhålla och optimera kyl- och värmesystem till att i huvudsak arbeta med försäljning.

– Livet som servicetekniker är väldigt roligt. Det är fritt, omväxlande och lärorikt, men emellanåt också stressigt, tungt och riskfyllt. Att sitta på ett kontor med beräkningar är lite mer planerbart, men jag kan sakna att göra de rent praktiska momenten, säger Jonas.

Utvecklingen går fort

Branschen i sig är även den i ständig förändring och utveckling – och det går fort. Jonas berättar om hur det i början av hans bana fanns avancerade anläggningar, men att det ändå gick att komma långt med en skiftnyckel och rätt tänk. Nu krävs mer än så.

En del av fokuset har förflyttats. Nya tider kräver nya grepp och anpassningar.

– I dag handlar det mycket om energioptimering och driftsäkerhet. Det innebär ofta relativt komplexa anläggningar och system, som kräver kunskaper inom flera områden utöver den traditionella kyltekniken. Exempelvis är programmering av regulatorer en betydligt större del idag än för 15-20 år sedan, berättar han.

Miljö- och hållbarhetsfrågor är också något som drivit på utvecklingen.

– Medierna (de ämnen som transporterar kyla eller värme) i traditionella kylsystem har haft en betydande miljöpåverkan. De med störst påverkan håller på att fasas ut och i dag finns i stort sett fullgoda alternativ för de flesta typer av applikationer. Det finns också stora möjligheter att spara energi vid produktion av kyla och värme, vilket blir allt viktigare när allt fler efterfrågar exempelvis komfortkyla (luftkonditionering), säger Jonas.

Stor brist på tekniker

Det är en bransch som lider av personalbrist. Under många år har man inte lyckats knyta till sig ny arbetskraft och kompetens i den takt som krävs. Detta gäller i synnerhet den personal som arbetar hands-on i verksamheten.

Jonas pekar på några anledningar:

– De senaste decennierna har det varit stor brist på kyltekniker. Det har varit stora pensionsavgångar och få utbildningsmöjligheter. Samt att det är ett relativt okänt yrke och område att arbeta inom. ”Kyla är ju bara att trycka på en knapp” har man fått höra emellanåt.

Det finns olika vägar till att jobba som kyltekniker. Många går yrkesutbildningar, men bland Jonas branschkollegor finns de som kommit in som högskoleingenjörer (främst inom VVS), elektriker eller rörmokare och har kompletterat med utbildningar och certifikat. Samt även en utbildad snickare som fick gå som traditionell lärling i kombination med kortare kurser i termodynamik/kylteknik .

Håller samhället fungerande

Jobbet att attrahera ny personal är av vikt, givet hur kritiska kyl- och värmesystem är för livsmedel, industri, serverhallar, värmeproduktion och annat som håller samhället fungerande.

– De flesta vet att det finns elektriker och många har ett hum om vad de gör, men hur många vet vad en kyltekniker är och vad en sådan gör? Det är relativt komplext och man bör behärska flera discipliner, utöver själva kyltekniken, som exempelvis el, VVS och styrregler, säger Jonas.

• Hur tror du att man kan locka nya till branschen?

– Kanske bättre anpassade utbildningar och ”marknadsföring” av branschen som helhet till de som i dag går och funderar på vad de ska jobba med. Det gäller oavsett om det är tekniker på fältet, projektledare, konstruktör eller andra. Och så behöver vi behålla och utveckla den befintliga personalen.