Barn med typ 1-diabetes får sin diagnos för sent
Johan Svedberg
-18 november, 2025
Mer än vartannat barn under två år som insjuknar i typ 1-diabetes får diagnosen först när tillståndet blivit akut. Under 2024 fick 27 procent av alla barn sin diagnos i ett akut läge, och bland de yngsta barnen – under två år – var andelen hela 55 procent enligt Barndiabetesfonden.
– Det är en livsfarlig situation och kan kräva intensivvård, säger Peter Adolfsson, överläkare inom diabetes vid Högsbo sjukhus i Göteborg.
Ett akut insjuknande innebär ofta ketoacidos, en allvarlig syraförgiftning som uppstår vid insulinbrist. Samtidigt går det i många fall att undvika om barn testas i tid.
– Men ofta behöver det inte gå så långt om det görs ett billigt och enkelt glukostest eller urinprov, säger Peter Adolfsson.
Typ 1-diabetes utvecklas stegvis och både vården och föräldrar kan vara uppmärksamma på symtom som törst, trötthet, viktnedgång, magont och tunga blöjor. Karin Åkesson, barnläkare och biträdande professor i barnmedicin vid Linköpings universitet, betonar att tidiga tecken ofta missas.
– Det kan vara svårt att fånga upp, särskilt hos mindre barn. Tunga blöjor eller om barn som blivit torra börjar kissa på sig igen kan vara tecken, säger Karin Åkesson.
Barndiabetesfonden och andra aktörer lyfte frågan i samband med Världsdiabetesdagen den 14 november för att öka kännedomen om tidiga symtom.
Samtidigt ökar typ 2-diabetes kraftigt bland unga vuxna. En rapport från Diabetes Sverige och Diabetes Stockholm visar att förekomsten i åldern 19–39 år steg med 35 procent mellan 2020 och 2024. Enligt Peter Adolfsson handlar ökningen både om förbättrad diagnostik och om levnadsvanor.
– Vi närmar oss sakta men säkert en amerikanisering, med en befolkning som ökar viktmässigt och rör sig mindre. Då ökar risken för diabetes typ 2. Det kan vi undvika genom samhällsåtgärder som sockerskatt och daglig skolgymnastik, säger Peter Adolfsson.
Publicerad 18 november, 2025
